Russian Impressionist Painter, 1865-1911  Related Paintings of Valentin Serov :. | the Overgrown Pond. Domotcanovo | The Rape of Europe | The White Sea | Open Window | October. Domotcanovo |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Martinus Rorbye
(17 May 1803 - 29 August 1848) was a Danish painter, known both for genre works and landscapes. He was a central figure of the Golden Age of Danish painting during the first half of the 19th century. The most traveled of the Danish Golden Age painters, he traveled both north to Norway and Sweden and south to Italy, Greece and Constantinople. He was also the first Danish painter to take to painting in Skagen at the northern top of Jutland, almost half a century before the thriving community of Skagen Painters formed and came to fame. Martinus Rørbye was born in Drammen in Norway to Danish parents Ferdinand Henrik Rørbye and his wife Frederikke Eleonore Catherine de Stockfleth. His father was a warehouse manager and later Superintendent of War, and had moved the family to Norway shortly before Martinus' birth. The family returned to Denmark when Martinus was 12 years old, shortly after the cession of Norway from Denmark in 1814. Martinus was not inclined to schooling, but in 1820 started his studies at the Royal Danish Academy of Fine Arts at 17 years of age. He studied under Christian August Lorentzen and Christoffer Wilhelm Eckersberg, a strong influence on a generation of artists during the Danish Golden Age. Rørbye was a favorite student of Eckersberg, and they formed a close association. He took to Eckersberges careful attention to nature and his strivings to capture details realistically. He was also greatly influenced by Lorentzenes use of color. He won the Academyes small silver medal in 1824, and the large silver medal in 1828. He competed for the gold medal and won a cash prize. In 1829 he won the small gold medal for his painting Christ healing the blind, which remains in the ownership of the Royal Danish Academy. He never won the large gold medal in spite of repeated attempts.
beaudin